Postväsende

Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

Postväsendet

 

Källor:

Skriften ”Uddevallas postala historia” av Lennart Eliasson och Leif Rasmussen.

Intervju med Lars Olsson i sept. 2014, anställd vid posten i Uddevalla från 1962 till 1997 (35 år).

 

Tidig historik

Man vet med ganska stor säkerhet att det första postkontoret i Uddevalla inrättades år 1647, då Bohuslän ännu var en del av Danmark-Norge. Bohuslän blev ju en del av Sverige först i samband med freden i Roskilde 1658.

Under några år efter freden i Roskilde fanns faktiskt både svensk och dansk-norsk postbefordran genom Bohuslän och Halland, där den dansk-norska f.ö. ansågs avsevärt mer effektiv.

På den tiden fanns inget statligt postverk, utan postverksamheten bedrevs i privat regi.

Posten fördes med postryttare som ankom till Uddevalla från norr på måndag kväll, och från söder natten mellan måndag och tisdag. Huvuddelen av posten var ju på den tiden mellan Köpenhamn och Kristiania (långt senare, år 1925, omdöpt till Oslo) då ju Danmark och Norge var en union under dansk överhöghet.

Det kan nämnas att unionen Danmark-Norge upplöstes år 1814 då Norge tvingades in i en annan union, den med Sverige. Unionen mellan Sverige och Norge upplöstes sedan år 1905, dvs efter ca 90 år.

 

Historik efter stadsbranden 1806

Då stadsbranden inträffade år 1806 och hela staden brann ner, fick ett provisoriskt postkontor inrättas ute på Gustavsberg där det fanns till år 1815.

Ovan nämnt år flyttade kontoret således tillbaks in till staden, till Kålgårdsbergsgatan 15.

Det lilla trähuset finns fortfarande kvar i närmast oförändrat skick.

 

 

 

 

 

 

 

Uddevallas postkontor på Kålgårdsbergsgatan 15 mellan 1815 och 1854.

Detta var det första kontoret inne i staden efter stadsbranden 1806.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

År 1854, i samband med att det statliga Postverket grundades, flyttade Uddevalla postkontor från Kålgårdsbergsgatan 15 till Södra Hamngatan 15 (detta hus för övrigt byggt redan 1810).

 

 

 

 

 

Hit till det gula stenhuset på Södra Hamngatan 15 flyttade Uddevallas postkontor år 1854 från Kålgårdsbergsgatan. Året efter, dvs 1855 då frimärket infördes, sattes stadens första brevlåda upp här. Restaurang ”Gammelgården” fanns f.ö. på 2:a planet i huset från 1930-talet och framåt.

 

 

 

 

 

Påföljande år, dvs 1855, infördes enhetsportot och frimärket. Den första postlådan sattes då upp på huset på Södra Hamngatan 15.

Några brevlådor i övrigt fanns inte vid denna tid, all hantering av brev och paket skedde på postkontoret. Så småningom blev utvecklingen den att brev och övrig post distribuerades ut i staden och på landsbygden av brevbärare, varvid varje enskilt hus, gård och företag skaffade sig en egen brevlåda. Detta var sannolikt en process som startade i mitten av 1850-talet och pågick över en ganska lång tidsperiod.

År 1859, efter ca 5 år på Södra Hamngatan, flyttade postkontoret till Norra Hamngatan 4, dvs till Sannes hus. Denna byggnad finns numera inte kvar, men låg invid och öster om nuvarande Kochs gränd. Detta var inledningen på en längre period mellan (1859 och 1917, dvs bortåt 60 år) då postkontoret låg på olika adresser på och intill N:a Hamngatan, stadens dåtida kommersiella centrum.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fotot här invid är taget i slutet av 1860-talet, och visar Postens hästdiligens på Norra Hamngatan 4 utanför Sannes hus.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

År 1874, dvs efter 15 år i Sannes hus, flyttade postkontoret till Lönners hus på Norra Drottninggatan 4, vilket fortfarande finns, gränsande till Kullgrens hus (se längre ner).

I Lönners hus låg sedan posten i sju år fram tills år 1881.

Mellan 1881 och 1889 låg sedan kontoret i Sahlstens hus på Norra Hamngatan 8 (nedan).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

År 1889, dvs efter 8 år i Sahlstens hus, flyttade posten till Norra Hamngatan 6, vilket är Kullgrens hus, dvs Granit AB C A Kullgrens Enkas kontorhus som ju fortfarande finns. Här fanns postkontoret tills 1896, dvs i sju år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kullgrens hus vid Norra Hamngatan 6. In till vänster skymtar Lönners hus på N:a Drottninggatan 4, vägg i vägg med Kullgrens.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

År 1896 var det återigen dags att flytta, denna gång till Norra Hamngatan 10, Molins hus, dvs ett kvarter närmare Kungstorget. Det var i detta hus som Arbetarboden fanns i senare tider. Sedan länge är dock huset rivet, och tomten använd som parkeringsplats.

Nästa flytt, år 1905, dvs efter nio år i Molins hus, gick till huset intill, Norra Hamngatan 9, där Uddevalla Sparbank, och sedermera Hembergs mattaffär var inrymd.

 

 

 

 

 

 

 

 

Norra Hamngatan 9 (Sparbankshuset), och till höger nr 10 där Molins hus tidigare fanns.

 

 

 

 

 

 

 

 

V.g. notera att posten tills dess inte haft någon egenägd byggnad, utan man hade hyrt in sig på alla ovan nämnda adresser.

År 1917, dvs efter 12 år på Norra Hamngatan 9, fick posten sin första egna fastighet, det stora Post- och Telehuset vid Trädgårdsgatan 7 i hörnet av Lagerbergs- och Trädgårdsgatorna.

Huset ägdes helt av Posten som disponerade hela 1:a våningsplanet, och Televerket det 2:a.

Dock var det så att det på första våningen fanns ett antal telefon-bås i utrymmet omedelbart till vänster. Dessa bås passerade man innan man kom vidare in i själva postkontoret. Idag Uddevalla Gymnasieskola.

 

 

 

 

 

 

 

 

Post och Telehuset, byggt åren 1916-1917.

 

 

 

 

 

 

 

 

Både Posten och Televerket behövde större utrymmen då staden växte explosionsartat under 50-talet pga Uddevallavarvets expansion. Lösningen blev att Televerket år 1962 tog över hela Post- & Telehuset, varvid Posten flyttade till lokaler vid Kungsgatan 35.

Ett enda postkontor (Uddevalla 1) kunde dock i längden inte betjäna en hel stad av Uddevallas storlek, utan nya postdistrikt inrättades med tiden.

År 1946 tillkom således postkontoret Uddevalla 3 på Valhallavägen 12 (se nedan).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Oklart exakt när, men troligen någon gång på 1950-talet, tillkom postkontoret Uddevalla 2 på Sörkällegatan 3 (numera byggnads- och fastighetsfirman Apelmans hus nedan).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uddevalla 2 flyttade år 1958 till Södra Drottninggatan 21 (f.ö. samma hus som Hellstedts El.)

Mellan 1985 och 1994 fanns Uddevalla 2 på adressen Packhusgatan 12 (”höghuset”, se nedan).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uddevalla 1 (med brevbäreri och poståkeri, dock inte kassan), samt Uddevalla 2 och 3 flyttade år 1980 till en gemensam anläggning på Edingsvägen 2.

Kassan för Uddevalla 1 var således kvar på Kungsgatan 35 tills i början av 1990-talet, varefter den flyttade ner till Kungsgatan 3 (Gallionen).

Några år strax efter sekelskiftet 2000 och framåt var sedan kassan inrymd i Kungshuset (adress Kungstorget 6), men sedan flyttade även denna till Edingsvägen. Vid det här laget hade behovet av kassatjänster minskat avsevärt då andra betalningssätt tillkommit.

 

Övriga postkontor

Postkontoret Uddevalla 4 inrättades vid torget på Skogslyckan, samt Uddevalla 5 i Dalabergs Centrum, detta förmodligen redan i slutet av 1960- resp. slutet av 70-talet.

Det fanns vidare ett postkontor Uddevalla 6 invid nuvarande riksväg 44, intill det gamla sågverket (mittemot butiken ”Lampan”).

Detta kontor flyttade sedan till Torps Köpcentrum och en lokal intill COOP.

Slutligen fanns (i vart fall under 1950-talet) ett postkontor på Gustavsberg kallat Uddevalla Bad, dock öppet endast sommartid (se nedan).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den långväga posten

Den långväga posten fördes som nämnts ovan fram till senare delen av 1800-talet med postryttare och postdiligenser.

Något som hade stor betydelse för postens utveckling var tillkomsten av järnvägarna dvs:

•Uddevalla-Herrljunga 1867

•Uddevalla-Bengtsfors 1895 (Lelångenbanan)

•Uddevalla-Strömstad 1903

•Uddevalla-Göteborg 1907

Då befordrades den långväga posten med särskilda postkupéer i tågsätten istället för med postdili-genser, och där sorterades också posten.

Ännu i sen tid (på 1950- och 60-talet) var det så att, som nyanställd posttjänsteman, man först skulle tjänst-göra en månad i postkupéerna med att sortera post.

Dock var tempot inte så högt uppdrivet på den tiden; Om man tex reste till Strömstad på morgonen, fick man efter ankomst tillbringa åtskilliga timmar på stan där innan det var dags att åka tillbaka till Uddevalla under sen eftermiddag.

Turen till Herrljunga kunde starta på kvällen, och då fick man övernatta där innan man återvände med tåget till Uddevalla nästa dag.

 

Den lokala posten

Den lokala postutbärningen (inom staden) när detta blev aktuellt senare delen av 1800-talet, utde-lades av brevbärare som gick till fots, men så småningom via cykel.

I slutet av 1960-talet kom sedan ett krav att alla brevlådor skulle placeras ute vid tomtgränsen så att brevbäraren kunde lägga posten i lådan utan att behöva stiga av cykeln.

 

Lantbrevbärarna

Lantbrevbärarnas uppgifter var mycket omfattande, framför allt under andra hälften av 1950-talet, då de strängt taget fungerade som ambulerande postkontor.

Förutom att de befordrade brev och paket hanterade de även folks betalningsärenden, inklusive utbetalning av pensioner. Lantbrevbärarna kunde således ha väldigt mycket kontanta pengar med sig, vissa dagar sex-siffriga belopp, vilket idag nästan låter helt osannolikt med tanke på rånrisken. Dock hände det sällan eller aldrig någonting i den vägen.

Verksamheten med att hantera pengar på det sättet försvann mot slutet av 1990-talet då andra be-talningssätt alltmer kom att tas i bruk av folk, framför allt via Internet-transaktioner.

Lantbrevbärarna använde sig förstås i början av cykel för sin utbärning, men när personbilar börja-de användas för postbefordran kring 1950-talet, nyttjades Lantbrevbärarnas privata fordon för det-ta, oftast bensindrivna bilar. Typiskt körde lantbrevbärarna en runda på 8-12 mil med kanske 100 stopp, vilket förstås slet hårt på framför allt kopplingen.

År 1969 togs en specialtillverkad postbil, den s.k. ”Tjorven” i bruk. Det var i grunden en DAF som hade en tvåcylindrig bensinmotor och steglös rem-transmission (Variomatic). ”Tjorven” tillverkades i Kalmar under perioden 1969-1971.

Kring 1980-talet blev det så att Posten köpte in egna bilar som ersatte inhyrningen av lantbrevbä-rarnas privata.

De nutida fordonen för lokal postbefordran är mindre, bränslesnåla paketbilar, och i tätbebyggelse, små eldrivna specialfordon.

 

Poståkeriet

Det har förstås alltid funnits någon form av åkeri inom Posten.

Från 1917 till 1962 var verksamheten belägen i Post & Telehuset, därefter vid Kungsgatan 35, och från år 1980 på Edingsvägen 2.

I början av 1990-talet (eller där omkring) övertog man Televerkets lokaler på Hovhult (intill Udde-valla Energis anläggning ”Hovhultsverket”) där Poståkeriet förlades, ända tills man år 2013 flyttade verksamheten till lokaler på Kärra-området (se nedan).

 

Postväsendet idag

Sedan år 2013 är i princip all postal verksamhet som finns inom Posten, inklusive Poståkeriet, för-lagd till lokaler tillhörande den nedlagda bilfabriken Pininfarina på Kärra, hela anläggningen numera ägd av Benders (produkter inom sten, cement, tegel och liknande byggmaterial).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Postombud

Postombud var en organisationsform som användes från 1933 och till mitten på 1980-talet.

Ursprungligen var detta en mycket enkel postinrättning med ett begränsat tjänsteutbud, särskilt vad avsåg betal- och spartjänster.

Postombuden hade kontrakt med Postverket, och det var en bisyssla.

Många postombud var handlare. En vanlig kombination var att vara vanlig lantbrevbärare, och se-dan hemma i sin bostad ha en liten postlokal, kanske i köket, där man utförde tjänsterna som postombud.

Sedan år 2006 finns åter Postombud, oftast i butiker och bensinmackar. Här kan tex brev och paket kan lämnas och hämtas.

Dock hanteras numera inte pengar av Postombuden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © Uddevalla Varvs- & Industrihistoriska Förening All Rights Reserved